Moa frågar:
1. Varför valde du att bli aupair?
2. Varför London?
3. Gick du via ex STS eller annan organisation? Bra/dåligt?


Sanna svarar:
1. Min mamma var au pair i min ålder och har alltid berättat om hur bra det var. Sedan åkte min plastsyster Camilla till Australien för att vara au pair. Så jag vet inte, jag blev väl inspirerad och tyckte att det var ett lätt och smart sätt att komma utomlands och lära mig engelska.
2. Australien blev Camillas land, och USA lockade inte. Jag läste spanska i flera år, men det lockade liksom inte riktigt heller. Det var egentligen av flera anledningar; den brittiska accenten (en kille skulle ju kunna vara hur ful som helst, hur äcklig som helst, jag skulle ändå falla för hans dialekt! Haha), att det är nära hem om det skulle gå åt skogen, att det är nära hem om jag längtar hem och vill ta en weekend i Sverige, och att jag älskade London från första stunden jag satte min fot här.
3. Jag gick via aupair-world.net vilket är en förmedling via internet, men inte en agentur. Allt är upp till dig och familjen. Fördelen är att man snackar ihop sig med en familj, inga mellanhänder utan man vet liksom lite vad man får. På en agentur så mäklar de ihop dig med en familj, vilket jag ser som en nackdel. Dessutom har jag från flera håll (både via au pairer och värdfamiljer) hört att dagens agenturer främst är ute efter att tjäna pengar och därmed inte bryr sig så mycket om sina kunder. Det kostar också otroligt mycket pengar att åka via agentur. STS ställer också höga krav på au pairen, jag tycker snarare det är viktigare att man klickar med familjen och klarar av att ta den kritik de ger, inte att man har suttit barnvakt hos grannarna i 200 timmar. Kort och gott - kör på aupair-world.net, det är grymt. Jag är supernöjd!