Innan jag ska ta en nap inför kvällens bravader så måste jag ställa en fråga till er. Vart går gränsen? När ska man sätta ner foten? Jag pratar givetvis om personer som "inspireras" lite väl mycket. Hur stor är chansen att jag lägger ut ett visst inlägg och att det bara några timmar senare hamnar ett nästan exakt likadant inlägg på en blogg vars skribent jag vet kollar min blogg?

Jag började undersöka några bloggar lite närmare och märkte att något så simpelt som texter och idéer gärna "inspirerar" dem, men så till en grad att jag tyvärr blir irriterad. Ett exempel för några år sedan var en "överkategori" i min personliga kategorimeny som jag hade döpt till För dig (där hade jag tips, photoshop osv.), och helt plötsligt hade många som läste min blogg helt plötsligt valt att döpa det till exakt samma sak... Sammanträffande.

Ett exempel från idag är mina Photoshoptips & mina bloggtips, de sidorna har jag byggt upp helt själv, jag har haft en tanke och förverkligat dem (Photoshoptipsen kommer snart vara på bloggtipssidan dock). Jag har skrivit texterna själv, döpt tipsen själv. Men helt plötsligt hittar jag i princip samma text som jag skrivit högst upp på Photoshoptipssidan, samma tips (det bryr jag mig inte om) men att de är döpta till samma grejer som jag har döpt dem till?! Det är ju bara sjukt... MENAR NI ALLVAR?!

Är detta något ni tycker jag borde påpeka för bloggarna i fråga eller ska jag bara se det som smicker? Jag blir bara så förbannad när folk inte ens kan stava egna meningar utan kopierar och byter plats på två ord liksom, helt sjukt! Jag lägger ner så otroligt mycket energi på detta, också sitter folk och bah åh men jag blir sååååå inspirerad av dig, du är såååå duktig, men i själva verket så kopierar de ju faktiskt det som jag har lagt ner timmar på... Vill bara säga detta till er, oavsett om jag kommer ta upp det med dessa bloggare eller ej; ni kommer aldrig komma någonstans inom webbranschen om ni inte inser när det är ett plagiat och när man har inspirerats. Ett gott råd är att tänka; hur hade jag reagerat om någon hade kopierat min text/tips/bild/design/inlägg?

Woopidoo! Äntligen färdig. Nöjd är jag, jag gillar stuket. Och headern, den blev bra till slut.. Vet att många av er inte kommer tycka om denna design, men huvudsaken är att jag gillar den, så att jag tycker att det är kul att blogga! Den kan tyckas svårnavigerad, men det är den egentligen inte. Enda som är annorlunda mot en vanlig blogg är väl att mitt arkiv+länkar+senaste inläggen ligger längst ner. Menyn ligger längst ner, med andra ord. Jag har verkligen rensat i min blogg; länkbyten m.m. när jag gjort denna design. Försökt få med alla widgets/finesser som jag gillar med nya blogg.se, men samtidigt är det svårt att inte få det plottrigt. Valde att plocka bort Sök-funktionen, känns inte som att så många använder den. Egentligen kan man ju bara öppna google och göra sökningen där istället. Jaja, hade ändå varit kul att höra vad ni tycker, så shoot! Eller om ni har frågor hur jag gjort saker och ting, fire off.

Har fått lite frågor om mitt nya jobb, om jag kan berätta mer om det;

tyvärr kan jag inte säga så mycket. Jag jobbar på Alektum Inkasso i Göteborg, det ligger på fjärde våningen i Femmanhuset, så det är himla centralt. Ett inkassoföretag driver in pengar för andra företag där kunderna inte betalt för sin vara - de står i skuld, kort och gott. Vad jag gör vill jag inte gå in på, allt sådant här är så känsligt. Det enda jag skulle kunna säga är att jag sitter hela arbetstiden och det framför en skärm. Snart ska jag dock byta arbetsuppgifter och det ska bli jättekul!

Jag jobbar med otroligt härliga kollegor, ungefär 80-90%. Trivs som fisken i vattnet. Där har ni lite mer info!

Får många frågor om vad min rubrik har för typsnitt. Så here we go. Det är en gammal goding som har kommit tillbaka, för jag fullkomligen älskar det här typsnittet faktiskt! Det heter, precis som rubriken lyder, Arsenale White och finns att ladda ner gratis på dafont.com. Hur du gör för att lägga till ett eget typsnitt i din rubrik hittar du här och hur du laddar ner ett typsnitt till din dator och installerar det hittar du här.

Äntligen kom den! Helt seriöst, har väntat på att någon inom Folkpartiet eller Liberala Ungdomsförbundet ska kommentera att jag varit involverad med flera medlemmar. Tråkigt bara att det är anonymt, för det här är uppenbarligen någon som har lite insikt, kanske till och med känner mig.

Men jag vill ändå kommentera det hela. Jag har aldrig någonsin skrivit i min blogg att jag älskar Joakim. Däremot har jag hintat att jag har varit kär. När jag ser tillbaka på det så tror jag att det var en förälskelse, och det fungerade inte mellan oss. Det gick för fort, det kan väl vi båda skriva under på. Å ena sidan är det ju alltid tråkigt när saker och ting inte funkar, men å andra sidan hade jag inte bott med Roberto idag om det faktiskt hade funkat. Har också väntat mycket med att skriva det om Roberto. Men nu har vi varit tillsammans i fem månader, och vi har träffats i mer än ett halvår, och känt varandra i 2 år. Så det kändes okej att lätta hjärtat lite. För jag vill ju att hela världen ska veta!

Jag är dock en förhållandeperson (alla tror inte på det där, men det gör jag), och inte singelmänniska. Jag fullkomligen törstar efter närhet och bekräftelse (jag tänker inte ens skämmas över det, det är så det är liksom!). Jag har haft pojkvän så länge jag kan minnas. Jag var singel från juli 2O1O, efter det hade jag en kort historia i april då, och sedan träffade jag Roberto igen och vi föll. Så jag lyckades hålla mig till singellivet ett tag. Fast å andra sidan så dejtade jag personer under hela den tiden, vilket jag har berättat i bloggen. Därför, när jag träffade Roberto igen efter typ ett år isär, så bestämde jag mig för att ta det riktigt lugnt. För jag ville inte att det skulle bli som det ibland blir för mig - jag intalar mig själv att jag är kär just för att jag är kär i kärleken. Så i början när jag och Roberto träffades så höll vi inte ens varandra i handen. Vi var ute, umgicks bara vi två, men jag vägrade falla kan man säga. Eller visa att jag föll. För jag kände att det får faktiskt vara slut på det där med att jag sårar människor för att jag typ intalar mig själv att jag är kär och sedan får jag kalla fötter och drar. Så ja, du skriver det är ditt problem och faktiskt - det är ett problem jag har haft. Men nu känner jag mig trygg, tvivlar inte och kommer stanna där jag är.

Så vi tog det lugnt, och det gick bra. Sedan att vi bor ihop nu - ja, det gick väl fort, men det har känts rätt hela tiden och det går bra för oss. Det man måste förstå är att jag sökte mig till Liberala Ungdomsförbundet av två anledningar; politiken och för att träffa människor. Det blev intensivt för jag började umgås privat med vissa personer, och när jag jobbade för LUF 2O1O så umgicks jag ju med alla dessa människor praktiskt taget dygnet runt. Det var de som ingick i min umgängeskrets, träffade nästan inga av mina "vanliga" kompisar och jaa... det var ju inte bara mina arbetskamrater - utan mina vänner också. Och det är ju inte jättekonstigt att man träffar någon på sitt jobb.

Och som svar på din sista fråga; om det är pinsamt. Ja. Det är jättepinsamt. Jag skäms otroligt mycket och träffar bara riktigt bra vänner från Liberala Ungdomsförbundet numera, som jag vet är vän med mig för att jag är jag och inte medlem i LUF. Jag vet inte vad folk inom förbundet säger om mig, jag vet ju att vissa har gått runt och sagt att jag trakasserar medlemmar och så. Men jag har lagt det bakom mig, jag kommer aldrig återvända till Liberala Ungdomsförbundet eller Folkpartiet igen, för jag skäms över det faktum att jag faktiskt varit ihop med tre medlemmar. Det tisslas och tasslas så fantastiskt mycket, men jag står för att jag är lycklig i mitt förhållande med Roberto. Vi har det bra! Med honom känns det annorlunda, för vi är inte aktiva längre och det känns inte som den personen jag kände för 2 år sedan, eller ens för 1 år sedan. Ibland när jag tänker "Gud, vi har känt varandra i två år, tänk om vi hade vetat då att vi skulle bo ihop nu", så inser jag att det är helt omöjligt att tänka så för att det är ju inte den Roberto jag är ihop med nu. Det blir så annorlunda när man lär känna varandra på riktigt och inte bara ytligt inom ett ungdomsförbund. Så jag har helt enkelt lämnat politiken bakom mig för den sakens skull. För att folk anklagade mig för att trakassera medlemmar, försökte få mig utesluten för att jag varit ihop med/dejtat personer inom förbundet och det snackades en jävla massa skit. Främst var det ju tjejerna som blev arga - killarna verkade mer tycka att det var kul typ, att skvallra lite. Men tjejerna kunde verkligen bli elaka. Och jag kände inte att jag orkade med det mer. Valde till exempel att inte åka på Kongressen i... Landskrona eller vad det var delvis av den anledningen att jag kände att jag hade gjort bort mig, men också på grund av att Utöya-massakern hade skett en vecka innan (hade ingen lust att åka på något sådant oavsett vad hotbilden mot Sverige var).

Så där har du ditt svar, "Ellen". Hoppas du är nöjd med det, och om du är med i LUF - lycka till med allt!

Sanna svarar:
Hej! Tack så mycket för alla fina ord, värmer väldigt mycket. Bilderna i headern har jag tagit själv, men funderar på att använda från we ❤ it till min nästa design. Men hittills tror jag inte att jag någonsin använt en bild som jag inte tagit själv. Förutom smådetaljer som rosetter och sådant, dem har jag hittat på google.

Nej, Kajsa är inte min flickvän, hon är min finaste flick-vän dock. Goaste tjejen någonsin, och vi flyttar ihop om 22 dagar, så det är därför hon nämns för jämnan i bloggen. Anledningen till att jag kallar henne frugan eller liknande är väl för att det är skämt om att vi kommer bli sambos om ett par veckor. Så nej, Kajan och jag är inte romantically involved.

Moa frågar:
1. Varför valde du att bli aupair?
2. Varför London?
3. Gick du via ex STS eller annan organisation? Bra/dåligt?


Sanna svarar:
1. Min mamma var au pair i min ålder och har alltid berättat om hur bra det var. Sedan åkte min plastsyster Camilla till Australien för att vara au pair. Så jag vet inte, jag blev väl inspirerad och tyckte att det var ett lätt och smart sätt att komma utomlands och lära mig engelska.
2. Australien blev Camillas land, och USA lockade inte. Jag läste spanska i flera år, men det lockade liksom inte riktigt heller. Det var egentligen av flera anledningar; den brittiska accenten (en kille skulle ju kunna vara hur ful som helst, hur äcklig som helst, jag skulle ändå falla för hans dialekt! Haha), att det är nära hem om det skulle gå åt skogen, att det är nära hem om jag längtar hem och vill ta en weekend i Sverige, och att jag älskade London från första stunden jag satte min fot här.
3. Jag gick via aupair-world.net vilket är en förmedling via internet, men inte en agentur. Allt är upp till dig och familjen. Fördelen är att man snackar ihop sig med en familj, inga mellanhänder utan man vet liksom lite vad man får. På en agentur så mäklar de ihop dig med en familj, vilket jag ser som en nackdel. Dessutom har jag från flera håll (både via au pairer och värdfamiljer) hört att dagens agenturer främst är ute efter att tjäna pengar och därmed inte bryr sig så mycket om sina kunder. Det kostar också otroligt mycket pengar att åka via agentur. STS ställer också höga krav på au pairen, jag tycker snarare det är viktigare att man klickar med familjen och klarar av att ta den kritik de ger, inte att man har suttit barnvakt hos grannarna i 200 timmar. Kort och gott - kör på aupair-world.net, det är grymt. Jag är supernöjd!

Läsarfråga:
1. Är lite nervös över hur första dagen med min au pair familj kommer gå till.. börjar man jobba med en gång då jag kommer anlända mitt på dagen eller får man oftast tid att installeras sig och jobba dagen efter? Hur var det för dig? Tyckte du att det var jätte jobbigt att helt plöstligt befinna sig hos en okänd familj och kände du press över hur barnet skulle reagera, om han/hon skulle tycka om dig eller så? Kan du inte lite fort berätta om hur det kändes första dagen, vad du tänkte och kanske ge tips på hur man ska komma igång med arbetet och tips på vad man ska tänka på de första dagarna, hur man ska bete sig osv.
2. Sen undrar jag även om Spotify finns i England? Har fått för mig att det inte gör de..

Sanna svarar:
1. Under min första dag jobbade jag inte. Jag kom på en vardag, så att jag hade hela dagen på mig för att kunna installera mig i mitt rum och sådär medan barnen var i skolan. Sådant är ju individuellt för varje fall, och det gör man upp innan. Så det är bara att slänga iväg ett mail och fråga. Inga frågor är dumma frågor. Jag tyckte självklart att det var lite olustigt till en början, innan jag lärde känna dem, men min värdfamilj är otroligt välkomnande och vi åt middag tillsammans andra dagen och satt och pratade ett par timmar. Mer om hur det var för mig kan du läsa i min kategori Au Pair.
2. Ja, Spotify finns här. Antingen får du ha kvar att du bor i Sverige och då be någon som bor i Sverige logga in varannan vecka, eller så ställer du in på att du bor i UK och har då engelskt Spotify. Skillnaden är att det är andra upphovsrättslagar här, så därför finns inte all musik som finns i Sverige, och tvärtom. Sedan måste du antagligen ha engelskt bankkort för att kunna betala för Premium. Lycka till med allt!

Nu har jag haft min domän i lite mer än ett halvår, och jag tycker det funkar ypperligt. Dock har jag inte bara en domän { .se } utan jag har också ett webbhotell. Det är därför ni kan ladda ner .zip-filer och jag kan ha min mailadress - sanna@sannasrum.se. Jag har one.com, där är det ganska billigt { jag betalar 650kr/år } och jag får ju ut massor av det. Och ni också i och med de nedladdningsbara filerna. Det är dessutom väldigt enkelt. Här är vad som ingår i ett webbhotell på one.com.

 

Nu minns jag inte vilken version jag har, men jag antar att det är det största, så man kan komma undan billigare än vad jag har gjort. Men jag kände att jag vill ha så mycket utrymme som möjligt, och några hundralappar mer per år är helt okej. Jag har kollat runt lite och sett att one.com är en av de billigaste alternativen, och hittills har jag inte haft några problem alls med vare sig domänen eller webbhotellet. De har live-chat-support dygnet runt också där de hjälper en med alla frågor!

 

Detta inlägg är lite utav ett svar på alla de frågor jag får om min mailadress och om mina nedladdningsbara filer. ❤

 

 

Här ser ni resultatet av omröstningen jag hade igår, om vad ni ville se mer av i bloggen. Jag vet att det är lite otydligt på sina ställen, eller jag upptäckte det nu, men hoppas ändå att det framkommer ganska bra hur resultatet blev. Hela 218 personer röstade, vilket är jätteroligt! Jag kommer faktiskt försöka lägga vikt vid alla dessa kategorier, därför att det ändå var 10 personer som röstade på till exempel texter, och de tio personerna vill också göra glad! Trodde ett tag att det faktiskt inte skulle bli så mycket på photoshop och bloggdesign den här gången (sist vann den kategorin väldigt överlägset), men jag hade fel. Så videos coming up!

Hej hörrni!

Jag är verkligen supernyfiken på vad ni vill se mer av i min blogg. Vill ni se fler bilder från London? Mer mat/LCHF? Mer bloggdesign/photoshop? Här nedan ser ni en fin liten omröstning, där ni kan välja flera alternativ. Har ni några kommentarer till vad ni röstat på - skriv en kommentar eller ett mail.

Vad vill du se mer av i bloggen? Au Pairlivet Foto London (foto, text, tips etc.) Mat & LCHF Mode & Dagens outfit Photoshop & Bloggdesign Texter & tankar Videobloggar Se resultat

Hej hej.

Frukostbild från i höstas; rostat bröd med honung, ett glas juice och te.

› bor du ännu i london? :)
› kan du säga vad ni äter till fukost, lunch, mellanmål och kvällsmat?
› vad finns det att göra i london?

› Japp, jag bor kvar här och har tänkt göra det ett bra tag framöver.
› Till frukost får jag äta vad jag vill, men jag tror att toast är det vanligaste. Alltså en rostad macka med sylt eller honung. Eller granola - müsli, gröt eller något i den stilen. Yoghurt finns självklart också. Allt finns här. Lunch är en lite lättare måltid, där äter många soppa och macka till exempel. Mellanmål tror jag inte så många äter, utan det är snacks istället - chips, frukt, någon form av bar eller liknande. Kvällsmat/middag är som i Sverige, men man äter senare här vad jag har förstått. Barn kanske äter vid 5-tiden medan föräldrar och vuxna äter vid 8-9 på kvällen. Då är det ofta ett rejält mål mat som gäller, så ingen kvällsmat behövs.
› Det finns otroligt mycket att göra här... Shopping, sevärdheter, musikaler, parker. Allt finns här, så den frågan får bli mer konkret för att jag ska kunna svara på den, hihi.

 

 

Frågan var alltså om ni tror att jag använder löshår; svaret är...

NEJ!

Som Kajsa sa; mitt hår är långt för att det växer fort (alternativt att jag inte klippt mig hos frisör på 1,5 år), och det är ojämt för att jag ger mig på att klippa det myself, ibland. Fast det syns bara när det är plattat med plattång!

Vinnaren är Cissi!

Frågan är alltså hur jag har gjort för att man ska kunna ladda ner filer på min blogg (läs, mina gratis bloggdesigner/stilmallar). Det är som så att du måste ha ett webbhotell för att kunna göra detta. Det kan du köpa på till exempel one.com, där har jag mitt. Kostar ungefär 700kr per år, och du får också egen domän (jag har ju .se) och man kan ha mailadresser knutna till sin adress - jag har till exempel en adress som är sanna@sannasrum.se, som man kan maila frågor etc. till. Då kan du ladda upp filer som man sedan kan ladda ner. Utan webbhotell är det ganska svårt, eller i alla fall krångligt. Finns en sida som heter bloggdesign.nu som man kan försöka från, men jag tyckte den var jättejobbig så jag köpte mig ett webbhotell istället.

Vilket typsnitt är finast? Kan inte bestämma mig...

 

Det är ju inte så att jag brukar ha dagens fråga här.. men jag tänkte ändå det kunde vara lite roligt.
Många har kommenterat mina webcambilder och undrar om jag använder löshår, för helt plötsligt har mitt hår blivit långt, och ni tycker också att det är lite ojämt. Så därför frågar jag er - tror ni att jag använder löshår?

Första personen som svarar rätt får en inbjudan till bloggsvar!